När man byter jobb

Jag började jobba på iZettle och det plockades visst upp nånstans. Slator är som översättarbranschens globala Resumé-tidning och där skrivs det om trender och personer inom branschen. Som mig!

Annonser

Jag + JCI = sant

När jag flyttade till Cambridge 2012 lärde jag känna en tjej som var med i något som kallades för JCI – Junior Chamber International (juniorhandelskammaren). Jag förstod inte riktigt vad det var men jag gick med på en galamiddag på Jesus College. Mest tyckte jag att det verkade fräckt att hänga med andra uppklädda människor i collegemiljö. College i Cambridge liksom, det är ju värsta Harry Potter-känslan! Ja, minus trolleri förstås. Men lite magiskt känns det ändå allt i de miljöerna. De andra deltagarna på middagen hade deltagit i en Inspiration Day men jag gick direkt på galamiddagen. Därefter gick jag med i JCI Cambridge och gick på workshops och föreläsningar som de hade. En av de bästa föreläsningarna jag gick på var den av John Bird som startade Big Issue, tidningen som säljs i England av hemlösa. Det var otroligt inspirerande! I maj 2013 reste jag till Monaco för att delta i JCI:s Europakonferens och där fick jag träffa människor från en massa länder. På dagarna var det föreläsningar om ämnen som entreprenörskap och att rädda miljön samt workshops om exempelvis FN:s koppling till JCI och om hur vi kan bidra till att uppnå millenniemålen. På kvällarna var det givetvis festligheter och sista kvällen var det, i sann JCI-anda, galamiddag. Det var en bra introduktion till JCI tycker jag. JCI har internationella konferenser och möten världen runt, några gånger om året, men det viktiga arbetet sker på lokal nivå.

Det är svårt att förklara JCI för det kan tyckas lite spretigt. Det finns så många bra områden! JCI handlar i korthet om att erbjuda utvecklingsmöjligheter som stärker unga människor att skapa positiv förändring. Med unga människor menar man i JCI personer mellan 18 och 40 år. Jag skulle vilja förklara det som att man ger medlemmarna i JCI möjlighet att utvecklas på ett personligt plan (genom utbildningar av olika slag), vilket bland annat ger dem verktyg att till exempel driva projekt som bidrar till positiva samhällsförändringar. Sen bygger förstås väldigt mycket på nätverkande. Nätverkande, på lokal, nationell och internationell nivå, ökar också möjligheterna att kunna bidra till förändring. Därför tycker jag också att det är så viktigt att man har sociala aktiviteter så att man lär känna andra medlemmar och har roligt tillsammans. Det ska ju vara roligt att vara med i JCI.

Alla lokalföreningar arbetar på olika sätt och har olika fokus – föreningen blir helt enkelt vad medlemmarna själva gör den till. I JCI ligger fokus på engagemang från medlemmarna och man talar om ”active citizens”. Det är alltså medlemmarnas ansvar att vara med och arbeta för de förändringarna man vill se men det betyder även att man som medlem har möjlighet att driva de projekt som man själv brinner för och det finns alltid stöd att få från andra medlemmar, styrelsen samt senatorer.

Personligen har jag deltagit i JCI UK:s Leadership Excellence in Action Programme (LEAP), där man lär sig att arbeta i team samt att leda team, jag har fått gå en kurs i kunskap om psykisk ohälsa genom ett samarbete med välgörenhetsorganisationen Mind in Cambridgeshire, jag har deltagit i en Europakonferens (Monaco) och en världskongress (Leipzig) och så har jag varit med på flera föreläsningar och workshops om alla möjliga ämnen! Jag har däremot inte drivit projekt själv än.

När jag flyttade tillbaka till Sverige i november förra året bestämde jag mig för att engagera mig i JCI Stockholm istället och vinkade hejdå till Cambridge (men JCI UK finns för alltid i mitt hjärta). Sedan årsskiftet är jag med i styrelsen för JCI Stockholm som Local Secretary och Local Information Officer. Jag lär mig mer och mer om JCI och mina egna ansvarsområden för varje dag och har väldigt många idéer om saker som jag skulle vilja bidra med och förbättra. Varje gång jag går från ett JCI-event är jag full av energi och peppiga tankar! (Men eftersom jag påbörjar detta nya styrelseuppdrag samtidigt som jag börjar ett nytt jobb får jag ibland lugna ner mig.) Jag vill att JCI ska få fler medlemmar och jag vill att medlemmarna ska vara engagerade och jag vill att vi ska göra saker som är bra för samhället och som utvecklar människor! Just nu försöker jag först och främst bli grym på mina egna uppgifter men jag försöker även hitta bra föreläsare som kan komma och inspirera! Personligen fascineras jag av projekt där man lyckas kombinera entreprenörskap med att ge utsatta människor stöd eller en andra chans, det var därför jag tyckte så mycket om John Birds föreläsning om hur han startade tidningen Big Issue. Mitt hjärta brinner rent generellt för medmänsklighet. I JCI Stockholm har man under åren arbetat med integration, stöd till hemlösa och personer med begränsad ekonomi (vi har till exempel ett projekt som heter Jul för alla) och nu försöker vi se om vi på något vis kan dra ett strå till stacken för att förbättra situationen med arbetslösheten i vårt samhälle.

JCI är en ideell organisation och styrs således inte av vinstintressen. Istället styrs vi av engagemang. Inom mig bubblar det massa engagemangsbubblor som jag ska försöka strukturera och göra något av det här året och förmodligen även flera år framåt! Vill du också vara med och bygga något bra? Men häng på då!

PS. Fun fact: Kofi Annan, Bill Clinton and Bill Gates har tidigare varit medlemmar i JCI.

Tack för allt Alcuin! Hello LanguageWire!

När jag bestämde mig för att lämna England och flytta tillbaka till Sverige sökte jag lite jobb och hörde mig för bland mina kontakter för att se om det fanns nåt litet jobb till mig nånstans. Och tänk för att det fanns det! Ett alldeles utomordentligt vältajmat vikariat för någon som skulle vara tjänstledig i ett halvår. Jag flyttade hem och började jobba på Alcuin Translations där jag en gång i tiden praktiserade. Tänk så det kan bli va?! Där har jag nu varit i några månader och jobbat som översättare och projektledare och jag måste säga att det är ett fantastiskt fint gäng människor som jobbar där. Jag har trivts mycket bra men det var ju bara ett vikariat och all good things must come to an end och allt det där.

Jag blev av en händelse kontaktad av en annan byrå som undrade om jag var intresserad av en tjänst hos dem och just det här företaget har jag faktiskt varit nyfiken på ett bra tag så självklart var jag det. Jag träffade dem och de erbjöd mig jobbet. Himla bra gjort av dem tycker jag. Så idag, fredagen den trettonde, blir min sista dag på Alcuin Translations. På måndag börjar jag jobba på LanguageWire som Language and Marketing Coordinator. (Sa ni något om semester eller paus mellan två jobb? Haha, nä så jobbar inte jag. Jag bara kör på hörni.)

Jag tror att det här blir himla bra!

Hur går man tillväga som ny översättare i branschen?

Det händer att jag får mejl från personer som letat sig till den här webbsidan och undrar hur man gör när man är nykläckt översättare och vill ha jobb. Det tycker jag är kul. Ja, hur gör man? Så här gjorde jag:

Min sista termin på översättarutbildningen bestämde jag mig för att göra praktik. Det gjorde jag på Alcuin Translations. Detta var ett av de allra bästa sakerna jag gjorde under utbildningen. Jag fick så mycket praktisk kunskap som man bara kan få i arbetslivet. Som det här med CAT-verktyg. Jag vet inte om det har ändrats de senaste åren men när jag gick utbildningen fick vi inte prova att använda CAT-verktyg alls. Vi fick en liten genomgång men inte mer än så. Och det är ju nästan halva jobbet! Man måste kunna hantera tekniken och programmen. Sen är det förstås nyttigt att göra praktik bara av den enkla anledningen att man får se hur jobbet faktiskt går till i praktiken. Har man tur så får man även en handledare som ger tips om allt möjligt och som lär ut snabbkommandon! Jag har en del snabbkommandon som är registrerade i hjärnan för evigt tack vare min praktik.

När jag skulle börja frilansa traskade jag en eftermiddag in på ytterligare en översättningsbyrå och presenterade mig. Jag behövde ju kunder. Jag hade tur som fick träffa en mycket trevlig och tillmötesgående projektledare som jag sedan höll kontakten med. Jag fick frilansjobb både från Alcuin och från den här byrån. Sen flyttade jag visserligen till Colombia och då blev det lite jobbigt med tidsskillnaden men kontakterna fanns kvar.

Ytterligare uppdrag fick jag för att jag härjade runt på internet och sociala medier. Någon frågade ”Vill du ha fler uppdrag?” och det var en himla trevlig fråga, för det ville jag ju. Sociala medier har faktiskt gett mig både översättningsuppdrag och skribentuppdrag. Dels genom direkta frågor på nätet men även för att jag har lärt känna personer som har tipsat andra om att anlita mig och till och med själva anlitat mig, trots att det inte var i det syftet vi lärde känna varandra. Nätverkande är alltså en jäkligt bra grej och sociala medier är ju perfekt för detta ändamål.

Men nätverka inte bara i sociala medier! Gå på träffar och konferenser om du har möjlighet (det kan ju kosta lite förstås så det är alltid en avvägning om man åker som enskild översättare). Jag har exempelvis deltagit i SFÖ-konferensen och där träffade jag både frilansande översättare och byrårepresentanter och det är ju ett ypperligt tillfälle att mingla och knyta kontakter. Ha visitkorten redo! Nästa konferens är i Eskilstuna i maj och då firar SFÖ även 25-årsjubileum.

Det går förstås även att skicka mejl till byråer och tänkta kunder men jag vet av erfarenhet att byråer får en otrolig mängd ansökningar och spontanmejl från alla möjliga håll och det finns en risk att just ditt mejl drunknar bland andra. Jag har dock fått några napp på det här sättet också så det är inte att förkasta helt. Men tänk på att läsa igenom ansökningen både en och två gånger innan du skickar den. Jag har sett förvånansvärt många ansökningar från översättare som innehåller språkliga fel. Och så är det ju även det här med utbildning och språkkombination. Har du ingen relevant utbildning eller erfarenhet är det nog inte så lätt att få jobb som översättare. Och det ska krävas mycket för att man skulle överväga att använda någon som inte översätter till sitt modersmål, det kan också vara bra att tänka på. Det är ju liksom det som är ”regeln”. Jag har gjort jobb där jag har översatt till engelska men jag skulle aldrig ta på mig ett sådant jobb utan att det kontrolleras av någon som har engelska som modersmål och som jag kan diskutera översättningen med. Svenska är mitt modersmål och det är därmed mitt huvudsakliga målspråk.

Vilka språk ska man satsa på? kanske ni också undrar. Ja, satsa på de språk du kan och tycker om. Men vissa språk är ju trots allt dominerande på marknaden. När jag valde att studera engelska fick jag frågan om det inte var smartare att välja ett mindre vanligt språk, så att jag kunde få ALLA jobb från det språket. Och jo, då hade jag kanske fått många av de befintliga översättningsjobben från just det språket men de jobben hade kanske inte varit så många. Engelska är trots allt det språk som det översätts mest ifrån och därmed inte alls särskilt puckat att välja att jobba med. Men bara för att man har en översättarutbildning med engelska som källspråk innebär det inte att man inte kan översätta från andra språk också. Plussa på med alla språk du kan bara!

Betalning då? Och direktkunder? Ja, direktkunder betalar ju mer, det gör de. Jag upplever även att kommunikationsbyråer betalar mer än översättningsbyråer. Ett av tipsen på utbildningen var just att skaffa sig direktkunder istället för att jobba med översättningsbyråer och HAHAHA, det är ju lätt för en etablerad översättare att säga. Det är inte så lätt när man är ny i branschen. Men jag tror på att nätverka där också. Och att läsa på och fråga andra om hur de fått direktkunder. Mina har jag fått genom kontakter. Bortsett från betalning finns det ju dock fördelar med att arbeta med översättningsbyråer. De filtrerar bort kunden till exempel, och det kan många gånger vara skönt. Och så ställer de oftast upp med hjälp om det behövs och svarar på frågor som inte kunden alltid kan.

Och en sista uppmaning: Köp Svenska skrivregler och behandla denna bok som din bibel. Om du översätter till svenska, det vill säga. Annars får du lov att köpa en bok om andra skrivregler.

Lycka till!

Som att komma hem

Jag vet inte riktigt hur det gick till när jag trillade ur det digitala här och var. Var det det analoga livet som snodde åt sig mig? Jag har fått nytt sug efter det digitala och kan tycka att det ju är fruktansvärt fräckt av det analoga livet att sno mig sådär. Som att det skulle vara en motsättning där? Nej, det tror jag inte. Jag brukade läsa bloggar mest hela tiden, blogga på flera ställen själv, twittra, instagramma, facebooka. Som man gör. Jag har nu satt mig på min säng och börjat surfa bland de kära gamla digitala vännerna som jag på något vis glömde bort och jag inser nu att jag har saknat det. Både personerna och kanalerna. Jag tittar in på bloggar jag inte sett på länge. Jag inser att folk fortfarande twittrar flitigt. Och jag bestämmer mig för att återuppta allt det där. Det är ju förbaskat fina grejer! Det ökar min kreativitet, förbättrar mina relationer (även om de icke invigda tror att det är tvärtom – att man skulle bli mer isolerad på något vis), slänger in mig i debatter och underhåller mig. Varför föll jag ur allt det där? Märkligt. Mycket märkligt.

Samarbeten

Jag tycker att ni ska ta och gå till icehotel.com och titta för där står en jäkla massa häftiga saker. Via nya kunder har jag gjort jobb för ICEHOTEL och varje gång jag jobbar med texterna blir jag så väldigt sugen på att åka dit. Jag fascineras fullständigt av hur det är möjligt att förvandla Torne älv till de konstverk som beskrivs och visas på hemsidan. Detta är helt klart ett av de roligaste projekten jag har jobbat med!

DN dissar, Hovrätten hissar?

Jag jobbar lite för mycket för att orka skriva så mycket här just nu men jag såg en liten text om ordet hen. Svt berättar att det nu används i Hovrätten för övre Norrland. Det tycker jag är kul. Särskilt kul tycker jag att det är med slutklämmen som ju syftar på DN:s avståndstagande från att använda ordet hen: Huruvida de tilltalade betraktar rättens formulering som ett queerpolitiskt ställningstagande är ännu inte klarlagt.