Stockholm i mitt hjärta

Jag har varit i Stockholm i en vecka nu. Folk frågar om det känns konstigt att vara tillbaka. Det som känns konstigt är att det är helt normalt. Att en dag vara i Bogotá och så plötsligt ska man traska i en vardag i Stockholm. Visserligen är det inte så att jag återkommer till den vardag som jag hade innan jag åkte men mycket är ju sig likt. Det är jättefint att vara tillbaka. Jag visste inte att man kunde sakna en stad så mycket som jag har saknat Stockholm. Medan jag befann mig på andra sidan Atlanten hände det förstås tusentals roliga saker i Stockholm som jag inte kunde vara med på så nu hoppar jag på alla events och mingel och möten som jag kommer över. Så satans sweet. Och när jag åker buss trycker jag mig mot rutan och glor ut över min stad och tänker att ”Åh men gud så underbart, här har jag inte varit på flera måååånader!” trots att jag bara tittar ut på en tobaksaffär som då rakt inte är något speciellt. Ändå känns det speciellt. Nu är väl frågan hur lång tid det tar innan jag vant mig på riktigt vid att vara tillbaka och börjar sakna Colombia.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s