Spellista till första advent

Idag slår jag in paket och sätter i ljus i adventsljusstaken. Jag tycker faktiskt inte att ljusen samarbetar med vare sig mig eller ljusstaken, det tycker jag faktiskt inte. Och stjärnan som jag har hängt upp i fönstret vill förstås inte hänga rakt. Det vill den aldrig. Jag vet inte hur andra gör för att lyckas. Jag ska ta mig ett snack med den sen, efter att jag har sett till så att ljusen i adventsljusstaken sköter sig. Under tiden lyssnar jag på julmusik. Jag har gjort en spellista på Spotify som ni kan få dela med mig om ni inte orkar göra en egen. Inte för att julmusiken brukar skilja sig så värst mycket visserligen, men ändå. I min lista finns gamla låtar och nya låtar och några mittemellan. Många är cheesy men det är ju lite svårt att undvika när det gäller julmusik. En av mina favoriter är denna. Den är inte cheesy. Listan rullar på i sisådär två timmar och det är ju tillräckligt när det gäller julmusik. Man vill ju inte ”förlyssna sig”. Eller, äh. Who am I kidding? Jag lyssnar på den hela tiden.

SAOL-appen

En gång hade jag en lång diskussion med någon om huruvida ordet konfundersam fanns eller ej. Jag menade att nej nej, det gör det inte. Du har blandat ihop konfunderad och fundersam. Han menade att det hade han alls inte – ordet fanns. Vi frågade alla möjliga som vi stötte på om vad de trodde och någon sa: ”Står det i Svenska Akademiens ordlista? Om det inte gör det, så finns det inte.” Nu hade vi ingen SAOL tillgänglig men tänk om vi hade haft en SAOL-app i våra smartphones då! Vad bra det hade varit. Ja, nu hade vi visserligen inga smartphones heller, det var sisådär fem år sedan detta inträffade och vi hade bara stupidphones. Men om. Då hade diskussionen blivit mycket kortare och han hade insett att jag hade rätt. Nu kan det för all del vara intressant att diskutera språk men om man vill ha svar snabbt, då är det bara att ta fram sin iPhone eller sin Android och klicketiklicka lite. Sen vet man. Nu finns det nämligen en SAOL-app!

Nu räcker det

Folket, hör upp! Sluta skriva ”vart” när ni menar ”var”. ”Vart är du?” betyder ”varåt är du?” och så kan man ju inte säga. Det handlar alltså om riktning. Vart = varåt. Eftersom jag är språkpolis känner jag att jag måste sätta ner foten förstår ni. I cannot take it anymore! I Skåne är problemet  det motsatta – man säger ”var” hela tiden, även när man menar ”vart”. Men ni fattar va? ”Var är du?” men ”vart ska du?”. Okej, bra. Då säger vi så.

Mitt namn i en bok! Mitt namn i en bok!

Jo men jag vet ju att folk skriver böcker hela tiden och sådär och ja, jag har ju inte skrivit någon bok eller så (än) men jag har åtminstone fått mitt namn i en bok! Hurra! Jag har nämligen hållit på med ”redaktionellt arbete”. Och det är förresten inte bara en bok utan två! Jag har hjälpt SISU Idrottsböcker med text och så där och idag låg det ett paket med två böcker i på hallmattan. Så fint! Ja jag tänkte bara säga det.

Fascisten

Jag skriver och korrekturläser och skriver och korrekturläser. När jag läser texter utanför jobbet blir jag ibland mycket kritisk. Inte med vilje men jag har liksom snöat in på några saker som jag alltid hakar upp mig på. Sådant som jag inser att många inte vet för att de inte jobbar med text. När det gäller anmärkningar på text är det mycket som handlar om tycke och smak. Man kan i princip hålla på och bearbeta text i all evighet om man bad en person och sen en annan och så ytterligare en att titta på texten. Formuleringar kan man hålla på med precis hur länge som helst. Några formuleringar bör man akta sig för, så som att börja en mening med och eller men. Men, det beror förstås också på vilket sammanhang det gäller. I skönlitterära texter och blogginlägg kan man få göra lite som man vill tycker jag. Sitter man med en akademisk text är det andra normer som gäller.

Men så finns det vissa grejer som ska vara på ett visst sätt, alltid.

Jag har främst hakat upp mig på två saker: procenttecken och tankstreck. Min kollega har till och med antytt att jag är något av en tankstrecksfascist. (Här kan jag ju passa på att upplysa om att det heter tankstreck, inte tankestreck.)

Så här skriver man procenttecken: 50 %. Det vill säga, med ett mellanslag mellan siffra och tecken, thank you very much.

Om jag vill skriva mellan femtio och sextio procent gör jag det med tankstreck på följande vis: 50–60 %. Alltså, med ett tankstreck utan mellanslag. Detta syns dock sällan på webben, vilket gäller även här. På webben kanske det inte finns möjlighet att skriva ut tankstreck och då kan man använda bindestreck. Men app app app, då gäller inte samma sak med mellanslag! Då ska det nämligen se ut såhär: 50 – 60 %. Med mellanslag. Varför det är så? Ja det vet väl inte jag, men det står så i bibeln. Alltså, Svenska skrivregler.

När dessa två saker inte görs på rätt sätt ser jag det direkt. Blicken sugs till dem. Och det sticker i ögonen på mig. Andra saker glömmer jag gång på gång och då bläddrar jag i Svenska skrivregler eller i Språkriktighetsboken. Som jag älskar dessa böcker! Vi fastnar väl för olika saker. Det finns som sagt alltid något att anmärka på (när är en text egentligen färdig?) och en del skulle säkert kunna hitta något att anmärka på i detta blogginlägg. Jag skriver förvisso aldrig procenttecken utan mellanslag före, inte heller bindestreck mellan siffror, men alla är vi ju mänskliga.