Som att komma hem

Jag vet inte riktigt hur det gick till när jag trillade ur det digitala här och var. Var det det analoga livet som snodde åt sig mig? Jag har fått nytt sug efter det digitala och kan tycka att det ju är fruktansvärt fräckt av det analoga livet att sno mig sådär. Som att det skulle vara en motsättning där? Nej, det tror jag inte. Jag brukade läsa bloggar mest hela tiden, blogga på flera ställen själv, twittra, instagramma, facebooka. Som man gör. Jag har nu satt mig på min säng och börjat surfa bland de kära gamla digitala vännerna som jag på något vis glömde bort och jag inser nu att jag har saknat det. Både personerna och kanalerna. Jag tittar in på bloggar jag inte sett på länge. Jag inser att folk fortfarande twittrar flitigt. Och jag bestämmer mig för att återuppta allt det där. Det är ju förbaskat fina grejer! Det ökar min kreativitet, förbättrar mina relationer (även om de icke invigda tror att det är tvärtom – att man skulle bli mer isolerad på något vis), slänger in mig i debatter och underhåller mig. Varför föll jag ur allt det där? Märkligt. Mycket märkligt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s